News
process...

GOVERNU TIMOR FA'AN TRABALHADOR ||HANOIN DE’IT || Z-ray Vilela


 HANOIN DE’IT

Z-Ray Vilela

==============

Governu Timor hetan osan lubuk ida husi trabalhador sira ne’ebé servisu, kompanhia ne’ebé trata dokumentu servisu Trabalhadores sira iha Austrália mos hetan oituan. Governu Austrália manan forsa trabalhadores sira nian, manan mos taça servisu nian, no osan restu mak trabalhadores sira hetan hodi rai oituan no uja balun durante fulan hira iha Austrália. Agora teste médiku mos presiza tan osan, Governu Austrália no Timor mak karik fahe ba malu.

Ida ne’e karik lao’s Faan Trabalhadores Timor-oan nia enerjia no forsa servisu ba Governu Austrália entaun saida tan!!!

Sim, dalaruma servisu iha Timor laiha halo ita hotu hanoin oinsa atu bele hetan dalan moris nian “iha osan hodi sustenta moris”. No dalan uniku liu agora mak, ba Englaterra ou liuhusi Programa Governo ba Austrália, Korea do Sul nst...

Los tebes, bazikamente ema tenke servisu hodi bele sustenta nia nesesidade ba moris. Servisu sai reflexu natural umanidade. Servisu, katak ema oferese nia-aan rasik ba objetu natureza. Liuhusi servisu, ema bele objetivada nia-aan ba natureza. Abilidade no kapasidade ema nian bele sai ona objetu ne’ebé real. Ema bele hare nia-aan lolos liuhusi nia servisu. Diferente ho balada sira ne’ebé bele diretamente sustenta nia nesesidade husi natureza rasik. Ema tenke muda natureza, no husi mudansa ne’e mak ema foin bele moris.

“Simplesmente, ita hatene katak, só servisu mak bele diferensializa ema ho balada sira.” Katak ema tenke servisu hodi moris.

Maibe oinsa ho mundu agora ne’ebé dependente ba osan, no ema tenke servisu ba ema seluk mak foin bele hetan osan hodi moris!!! Ida ne’e mak ita presiza diskute, ema bele moris liuhusi nia ambiente natureza ne’ebé besik, ho agrikultura, ortikultura, peska no seluk tan sein servisu ba ema seluk hanesan trabalhador hodi bele hetan osan no moris. Signifika komunidade ou Sosiedade ida tenke sai produtor hodi bele moris.

Timor-Leste Sosiedade ida independente, hatur mesak nia estadu maibe tanba-sa dependente ba rai-seluk hodi moris!!! Tenke foti nia emar “Trablhador” sira hanesan komoditi hodi faan tutan ba rai seluk. No rai seluk bele moris tan forsa servisu husi Timor. Ida ne’e mak politika ida presiza diskute ho seriu, la’os konta Xanana ho Alkatiri nia Istória mak politika, la’os tolok malu iha media mak politika.

Koa’lia kona-ba ema no nia servisu, Karl Marx iha nia akordu hateten, ema ne’e seres-vivos duplu ne’ebé oin-seluk, no servisu mak simbólika natural ne’ebé nanis iha ema hanesan seres-vivos ne’ebé livre no universal. Servisu mak dalan entre ema ne’ebé sempre interativu. Hare ba Kontestu Timor ne’ebé servisu hamutuk ho Governu Austrália, Korea nst... karik liga ho valor servisu husi perpetiva Karl Marx, ne’ebé hateten, Servisu iha sistema kapitalista nia laran, servisu hatur hanesan ho produtu vendas “Sasan Faan nian”. Dalaruma ida ne’e mak akontese ona ohin loron no Timor-oan sira hasoru. Timor-oan ne’ebé iha Austrália, Korea nst... nia servisu hanesan produtu vendas ne’ebé faan tutan ba mai no hetan nia benefisiu, entre Governu Timor no Austrália.

Marx hateten, , Servisu iha sistema kapitalista nia laran, servisu hatur hanesan ho produtu vendas “Sasan Faan nian”. Sira sosa trabalhador sira iha merkadu no selu tuir nia valor. Signifika, trabalhador nia hafolin hanesan ho produtu ne’ebé nia produz, maibe selu trabalhador nia kolen la tuir servisu justu no salariu justu. Ida ne’e akontese duni, patraun no nai’n servisu ka fabrika balun ne’ebé sosa trabalhador tuir nia hakarak. Hanesan ho agora dadauk Austrália halo mai ita, sira hakarak saida ita tuir de’it tanba sira hatene ita presiza servisu hodi hetan osan ba sustentabilidade ekonomika família too ita nia Governu mos presiza osan husi trabalhador tama ba osan estadu.

Marx iha rekomendasaun kritiku, Tuir Karl Marx, valor servisu presiza determina husi valor produtu ne’ebé nesesita husi trabalhador sira, atu nune’e sira bele moris. Valor servisu mak valor hahan, hela fatin no nesesidade seluk husi trablhador rasik no nia família. Presiza tebes atu ita halo analiza klean ba vida servisu trabalhadores Timor-oan sira iha Rai-liur, Liu iha Austrália ne’ebé dadauk ne’e sai ona oreokupasaun publiku.

Saida mak Marx hateten los tebes, katak Kapitalizmu só rasional durante nia halo esplorasaun, la-ho explorasaun, nia labele moris “Kapitalista labele moris”.   Austrália ne’e estadu kapitalista puru, sira toman ona ho hahalok sira ne’e tinan atus ba atus ona, no dadauk ne’e sona ona injesaun kapitalista ida liuhusi nia politika hodi kuda ona ba estadu Timor-Leste, impasse mosu bebeik no ita lakon konsentrasaun politika ba setor bazika sira ne’ebé besik povu hodi dependente ba Fundu petrolífera, halo programa PEDN ne’ebé sai programa industrializasaun ne’ebé soke kondisaun real Timor-Leste, entaun desempregu fakar hanesan rai-henek no politika alternativa mak faan ba sira hodi servisu ba sira nia rai.

Kapitalista hatur nia hakarak katak, durante sirkulu trabalhador halao servisu, obrigatoriamente tenke faan nia kapasidade servisu ba na’in kapital “kapitalista” no esplorasaun ne’e nafatin akontese. Ida ne’e problema boot ida ne’ebé labele hararuh tanba sira kuda ona sistema ne’e iha rai hotu-hotu liuhusi sira nia politika no injesaun akumulasaun kapital. Tanba ne’e ba Marx ne’e sai problema boot ida, problema ne’ebé susar atu harahun, Marx hateten se sistema kapaitalista hasoru mudansa-at boot entaun bele harahun. Baihira trabalhadores sira faan sira nia kapasidade servisu no salariu ne’ebé sira simu laiha balansu ka menus husi sira nia forsa ne’ebé gasta, ou dalaruma mos trabalhadores sira Kada-vez la konxiente katak sira servisu sein salaliu. Buat sira ne’e mak Marx hanaran hanesan “Valor-Duplu”. Tuir mai valor refere la’os fila ba trabalhadores sira maibe ba fali Kapitalista ka osan na’in sira nia bolsu. Ida ne’e karik dadauk ne’e trabalhadores Timor-oan sira iha Austrália no rai seluk hasoru maibe sira la koxiente tanba dominasaun objetivu inosensia ne’ebé hanoin mak oinsa atu bele hetan osan hodi moris maske osan refere la fo tuir nia forsa servisu. Laiha servisu justu no salariu justu maibe sira la konxiente. Estadu Austrália, Timor no kompanhia sira ne’ebé atende visa servisu trabalhadores sira halo ida ne’e ba sira maibe sira nonok tanba lakoi lakon osan oituan ne’ebé sira hetan ona, se husik ka kontra mak konsekuensia fila mai Timor sai nafatin dezempregu. Triste tebes ho kondisaun sira ne’e.

Iha solusaun di’ak tebes husi Karl Marx hasoru sistema kapitalista sira ne’e mak revolusaun. Marx hare katak, kondisaun ema ida haketak ho forma sistemátika ho servisu no nia rezultadu servisu. Marx ho nia persesaun katak, minimizasaun esploitasaun no esplorasaun iha sistema ne’ebé iha nia laran ho de’it reformasaun labele. Ba nia “Marx”, esploitasaun no esplorasaun só bele harahun no hatohar ho revolusaun. Marx labele hare alternativa seluk ruma tanba iha nia hare katak, interesse klase entre klase-aas “Elite & Burguesia” no klase esploitadu “Proletariadu” nunka mais bele hadame.

Rezumu badak husi hanoin sira iha leten mak, kondisaun real hatudu Governu Timor hetan osan lubuk ida husi trabalhador sira ne’ebé servisu Iha Austrália, kompanhia ne’ebé trata dokumentu servisu Trabalhadores sira iha Austrália mos hetan oituan. Governu Austrália manan forsa trabalhadores sira nian, manan mos taça servisu nian, no osan restu mak trabalhadores sira hetan hodi rai oituan no uja balun durante fulan hira iha Austrália. Agora teste médiku mos presiza tan osan, Governu Austrália no Timor mak karik fahe ba malu. No husi abordagem lubuk ida, dalaruma revolusaun sai uniku dalan hodi harahun hahalok sira ne’e. Hanesan Marx hare katak, kondisaun ema ida haketak ho forma sistemátika ho servisu no nia rezultadu servisu. Marx ho nia persesaun katak, minimizasaun esploitasaun no esplorasaun iha sistema ne’ebé iha nia laran ho de’it reformasaun labele. Ba nia “Marx”, esploitasaun no esplorasaun só bele harahun no hatohar ho revolusaun. Marx labele hare alternativa seluk ruma tanba iha nia hare katak, interesse klase entre klase-aas “Elite & Burguesia” no klase esploitadu “Proletariadu” nunka mais bele hadame.

Hanesan sujestaun, tenke hakosu Servisu justu no Salariu Justu, no tanba ema bele moris liuhusi nia ambiente natureza ne’ebé besik, ho agrikultura, ortikultura, peska no seluk tan sein servisu ba ema seluk hanesan trabalhador hodi bele hetan osan no moris. Signifika komunidade ou Sosiedade ida tenke sai produtor hodi bele moris, entaun estadu Timor-Leste tenke desenvolve setor bazika sira no halakon tiha PEDN nu’udar mata dalan desenvolvimentu tanba la kondiz ho kondisaun Timor-Leste.

Share to Google Plus share to whatsapp

About Lospalos News

Lospalos News hanesan media ida ne'ebe eziste hosi ema Lospalos atu transmite informasaun sosial ba publiku no laiha interese ba kualker aspeitu ne'ebe iha relasaun ho osan. informasaun ne'ebe Lospalos News publika mai hosi fontes barak, ho intensaun atu publika tutan ba ema hotu ne'ebe presiza.
comments

0 komentar :

Post a Comment

Komentariu lao ho Etika